← back to other articles

Expertintervju med Silke Nevermann: Varför teknologi ensamt inte skapar transformation

Experts
Digital Transformation
September 15, 2025
September 15, 2025
Author
Mara Blanz
Marketing Manager
Mara specializes in the intersection of governance, AI, decision-making, and organizational psychology, with a focus on how emerging technologies are reshaping leadership and governance.
Table of contents

Expertintervju med Silke Nevermann: Varför teknologi ensamt inte skapar transformation

Den blinda fläcken i många AI-initiativ

Artificiell intelligens är på allas läppar och förändrar för närvarande i snabb takt det sätt på vilket organisationer bearbetar kunskap, förbereder beslut och strukturerar arbetssätt.

Samtidigt investerar företag massivt i digitala plattformar, governance-strukturer och nya former av kollaborativt beslutsfattande – alltid förenat med förväntningen att göra arbetssätt mer effektiva, transparenta och framtidshållbara.

Många gånger viker dock framstegsanspråket för en viss besvikelse: Trots att organisationer idag kan tillgå kraftfullare teknologier än någonsin tidigare, misslyckas transformationsinitiativ fortsättningsvis förvånansvärt ofta.

Hur kan denna paradox förklaras?

Transformation avgörs inte enbart av en teknologis prestanda, utan av hur organisationer kulturellt banar väg för förändring.

I samtalet med Silke Nevermann har vi utforskat just detta spänningsfält mellan människa och teknologi.

Nevermann är grundare av Office Concepts, Change Management Coach och expert på modernt samarbete. Hon stödjer företag i att utforma digital transformation inte bara teknologiskt, utan framför allt kulturellt verkningsfullt. Hennes fokus ligger på AI i arbetsvardag, hybridsamarbete, virtuell kollaboration och frågan om hur förändring i organisationer kan antas och förankras hållbart. Därvid förenar hon teknologisk kompetens med mångårig erfarenhet inom kommunikation, transformation och ledningsnärhet.

Varför många transformationer redan misslyckas i början

För många företag gäller transformation än idag primärt som en implementeringsuppgift. System väljs, processer definieras och ansvarsområden fördelas. Kommunikationen av motsvarande åtgärder börjar ofta först när beslut organisatoriskt redan är fattade och den faktiska introduktionen förestår. För Nevermann ligger just däri ett av de centrala tankefelen i moderna förändringsinitiativ:

"Dialogen börjar inte först med utrullningen av ett verktyg."

Ur organisatoriskt perspektiv kan förändring verka rationell. För medarbetarna inom denna organisation innebär den dock ofta först förlusten av befintlig orientering. Rutiner som under år skapat stabilitet och handlingssäkerhet ifrågasätts, medan det samtidigt förblir oklart vilka regler som kommer att gälla framöver. När denna ordning förändras berör transformation inte bara processer, utan alltid även den kulturella arkitekturen i en organisation.

"Transformation innebär inte bara att introducera nya verktyg. Man förändrar befintliga arbetslogiker."

ADKAR-modellen från Change Management beskriver därför framgångsrik transformation även som en stegvis process: Människor måste först förstå varför förändring är nödvändig, vinna orientering i hanteringen av nya arbetssätt och slutligen kunna tillämpa dessa säkert i vardagen. Just mellan Awareness och Knowledge uppstår därvid ofta den osäkerhet som först bromsar förändring.

Kommunikation underskattas därvid ofta av organisationer som hävstång. I själva verket avgör den dock om förändring överhuvudtaget blir gripbar och anslutningsbar.

Många medarbetare upplever transformationer idag som en följd av allt nya initiativ, ofta åtföljt av känslan: "Än en gång nästa Change-projekt." Om det därvid inte förmedlas förståeligt varför arbetssätt konkret förändras och vilken orientering som består, uppstår snabbt distans istället för deltagande.

Baserat på sina erfarenhetsvärden förespråkar Nevermann därvid även en annan syn på motstånd som organisationer möter i förändringsprocesser.

"Just av skeptiker lär man sig ofta mest."

Motstånd uppstår enligt hennes erfarenhet sällan av principiell innovationsavvisning. Ofta gör det snarare synligt var organisationer försummat att göra sammanhang förståeliga: Vilka konsekvenser uppstår konkret? Vilket ansvar förblir hos människan? Vilka risker uppstår? Och hur förändras den egna rollen inom nya teknologiska strukturer?

Mellan AI-uppbrott och orienteringslöshet

Särskilt tydlig blir denna dynamik för närvarande vid temat artificiell intelligens: Knappast någon teknologisk utveckling skapar för närvarande samtidigt så mycket strategisk förväntan och diffus oro.

Företag diskuterar produktivitetsvinster och effektivitetspotentialer, medan många medarbetare fortfarande inte entydigt kan bedöma vilken användning som är legitim, vilka risker som finns eller hur synligt AI-stöd i arbetsvardag överhuvudtaget får vara.

I en AI-bootcamp som Silke Nevermann lett vid ett stort industriföretag blev just detta spänningsfält omedelbart upplevbart. I början dominerades medarbetarna av återhållsamhet, dataskyddsbekymmer samt distans gentemot teknologin.

"Många hade känslan: Jag känner inte till detta, så jag låter det hellre vara", minns Nevermann.

Återhållsamheten uppstod inte primärt av teknologisk avvisning, utan av bristande orientering. Så snart det förblir oklart vilka regler som gäller eller vilken användning som är accepterad inom organisationen, uppstår snabbt känslan av att potentiellt handla fel.

"När jag inte vet vilka dokument jag får använda eller vilka regler som gäller, uppstår automatiskt osäkerhet."

Desto mer anmärkningsvärd var hastigheten med vilken denna hållning kunde vändas – enbart genom upplysning om vilka möjligheter AI konkret öppnar, vilka gränser som ska beaktas och vilka regler som gäller för säker användning i arbetsvardag.

"Hoppet från 'Jag använder detta inte alls' till 'Jag använder detta dagligen' var enormt", minns Nevermann.

Inte de teknologiska villkoren hade förändrats, utan graden av orientering:

"Så snart människor har orientering uppstår även mod."

Den tysta förskjutningen av expertis och auktoritet: Vad som förändras för beslutsfattare

Nevermann belyser i vårt samtal en ytterligare förskjutning: AI förändrar längst inte bara operativa rutiner, utan ingriper alltmer i de områden som länge ansågs som kärnan i mänsklig expertis. Därtill hör exempelvis analys, strukturering, prioritering och förberedelse av komplexa beslut.

Därmed berör teknologi implicit även befintliga besluts- och ansvarsstrukturer:

"När AI starkare ingriper i beslutsprocesser uppstår hos många ledare en känsla av betydelseförlust."

Denna osäkerhet förblir i många organisationer visserligen i stort sett outtalad, men präglar ändå hanteringen av teknologin.

Tabuiseringen av AI-användning

Denna osäkerhet förblir i många organisationer visserligen i stort sett outtalad, men präglar ändå hanteringen av teknologin.

Parallellt uppstår en kulturell motsägelse: Många medarbetare använder AI långt produktivt i vardagen, men talar knappast öppet om det. Fortfarande existerar i många organisationer den implicita föreställningen att "bra arbete" primärt legitimeras genom manuell prestation och AI-stöd verkar snarare som en genväg än professionell kompetens.

Hur stark denna dolda användning redan är utbredd visar även en YouGov-studie på uppdrag av SThree från år 2025: 77 % av MINT-specialisterna i Tyskland använder AI-verktyg i arbetet, en liknande hög andel tillgriper därvid regelbundet även icke-auktoriserade applikationer. Användningen sker alltså längst, ofta dock utanför tydliga organisatoriska orienterings- och governance-strukturer (dpa, 2025).

Nevermann förespråkar därför ett mer differentierat perspektiv på AI-användning. Avgörande ska framöver vara mindre den blotta hanteringen av teknologier än förmågan att reflekterat klassificera deras användning – helt i enlighet med "Human in the Loop"-ansatsen:

"Ett dåligt standardsvar förblir ett dåligt standardsvar, även om det formulerats av AI", sammanfattar hon.

AI ersätter inte omdöme utan ökar snarare behovet av att medvetet använda det.

Varför bra governance uppstår långt före mötet

Hur kan governance- och beslutsprocesser utformas mer effektivt ur Nevermanns synvinkel?

När organisationer talar om bättre beslut riktas uppmärksamheten ofta mot det faktiska mötet. För Nevermann börjar beslutskvalitet dock betydligt tidigare: där information förbereds, struktureras och görs tillgänglig.

Därvid handlar det inte bara om de som skapar beslutsunderlag, utan även om ansvaret hos beslutsfattarna själva. Just i styrelse- och ledningskontext saknas dock ofta tid att arbeta sig genom komplexa och fragmenterade informationslägen.

Historiskt växta beslutsprocesser skapar därvid ofta betydande friktionsförluster: kortsiktiga ändringar, parallella dokumentversioner och högt manuellt avstämningsbehov försvårar inte bara effektivitet utan även transparens och spårbarhet.

Digitala system kan reducera denna komplexitet, dock endast när de själva inte skapar ny komplexitet.

"Det räcker inte att bara digitalisera allt. Fördelen med nya digitala processer måste vara synlig och intuitivt upplevbar", konstaterar hon.

Just därvid misslyckas många digitala lösningar i hennes ögon: De skapar visserligen nya funktioner, men skapar i vardagen ytterligare friktion – exempelvis genom komplicerade åtkomster, fragmenterade gränssnitt eller bristande överskådlighet.

Avgörande är därför inte den blotta digitaliseringen av en process, utan frågan om ett system faktiskt skapar orientering och avlastar deltagare meningsfullt.

Först då kan teknologi prestera mer än ren effektivisering och bli grund för bättre beslutskvalitet.

Den underskattade utmaningen för de kommande åren

Samtalet med Silke Nevermann tydliggör att många organisationer fortfarande felaktigt klassificerar den centrala utmaningen för digital transformation.

Den avgörande skillnaden kommer framöver att ligga mindre i vem som har tillgång till bästa teknologier, utan snarare i vilka organisationer som kulturellt är kapabla att hänga med i denna hastighet.

"Transformation behöver kommunikation." Denna tanke genomsyrade samtalet som ett ledmotiv.

Avgörande därvid är kommunikation långt innan förändring redan beslutats: där människor förstår varför arbetssätt förändras och vilken roll de själva intar däri.

Teknologi förändrar processer - kommunikation, orientering och ansvarstagande involvering avgör om därav uppstår hållbar transformation.

Sources:

Prosci. (n.d.). The Prosci ADKAR® model. https://www.prosci.com/methodology/adkar
dpa. (2025, November 21). Work Environment and AI: "Shadow IT": Many Professionals Use AI Without Permission. DIE ZEIT. https://www.zeit.de/news/2025-11/21/schatten-it-viele-fachkraefte-nutzen-ki-ohne-erlaubnis

Similar articles